Näringslivet
Gislaveds kommun präglas av ett sjudande företagsklimat och ett rikt föreningsliv. I kommunen finns mer än 1000 företag, de flesta små och medelstora. Här finns också ett antal stora, multinationella företag. Den aktiva företagsamheten är drivkraften i bygden. Mixen mellan små och medelstora företag ger en hög flexibilitet och rörlighet i näringslivet. Näringslivet i Gislaved domineras av tillverkningsindustrin, framförallt av plast-, verkstads-, gummi-, metall- och träindustri. Många av företagen är framgångsrika exportföretag som t ex Trioplast AB (emballage) och Isaberg Rapid AB (häftverktyg). I Gislaveds kommun finns en djup tradition av att samarbeta för att främja bygdens och näringslivets utveckling. Idag handlar det samarbetet i hög grad om att attrahera välutbildade och kvalificerade medarbetare till företag och offentliga verksamheter. Människor som på olika sätt bidrar till en fortsatt positiv utveckling för bygden. Utvecklingstrender och utmaningar
Internationaliseringen inom tillverkningsindustrin medför en allt större rörlighet i ägandet med allt vad det innebär, bland annat att den lokala ägarförankringen tenderar att minska. Av konkurrensskäl är det inte ovanligt att produktion flyttas till lågkostnadsländer. Vid investeringar på hemmaplan är trenden ofta att produktionen ökar men utan att för den skull skapa särskilt många fler arbetstillfällen, s k "jobless growth". Internationaliseringen innebär naturligtvis också att det tillkommer enorma affärstillfällen för våra exportföretag. Samtidigt pågår en förskjutning mot fler arbetstillfällen inom tjänstesektorn. Statistiken är något osäker eftersom andelen tjänster inom traditionella tillverkningsföretag ej redovisas separat. Man kan dock konstatera att den mesta utvecklingen även inom tillverkningsindustrin sker med hjälp av datastöd, något som inte syns i näringslivsstatistiken. En annan tydlig trend är att tillverkande företag övergår till att bli handels- logistik- och försäljningsföretag i stället för att tillverka i Sverige. Det är samma trend som vi tidigare sett inom t ex tekoindustrin i Sjuhäradsbygden. Inom handeln kan vi se fortsatt stark utveckling mot lågpriskoncept och större handelskedjor. Detta skapar i sin tur ett behov av att se över centralorternas handelsutbud. Benägenheten att resa allt större sträckor för att handla gör också att konkurrensen mellan olika handelsplatser är stenhård. Handelns snabba förändring ställer stora krav på beredskap inom samhällsplaneringen till exempel genom flexibla handelsstrategier. Näringslivsutveckling
I Gislaveds kommun finns sex näringslivsföreningar som på lokal nivå i första hand arbetar med näringslivsfrågor. Näringslivsföreningarna finns i Gislaved, Anderstrop, Smålandsstenar/Skeppshult, Hestra, Reftele samt Burseryd/Broaryd. De sex föreningarna samarbetar genom Gislavedsregionens Näringslivsråd. Gislavedsregionens Näringslivsråd och Gislaveds kommun äger i sin tur tillsammans Gislaved Näringsliv AB (GNAB) som är ett gemensamt bolag för näringslivsutveckling. Det gemensamma näringslivsbolaget (GNAB) arbetar för att skapa tillväxt och allmänt främja näringslivet i Gislaveds kommun. Bolaget ägs enligt följande:- Gislaveds Kommun 50 %
- Gislavedsregionens Näringslivsråd 50 %
Syftet med bolagets verksamhet är att på en av ägarna gemensamt formulerad grundsyn verka för näringslivets utveckling inom Gislaveds kommun och för kommunens arbete med näringslivsbefrämjande åtgärder. Bolaget skall koncentrera sig på arbetsuppgifter som ryms inom begreppen:
- Näringslivsutveckling
- Utbildning och kompetensutveckling
- Infrastruktur och tillgänglighet
- Attraktivitet och livsmiljö
Styrelsen har sex ledamöter inklusive ordförande, varav kommunfullmäktige i Gislaveds kommun utser hälften och Gislavedsregionens Näringslivsråd utser hälften. Mandattiden är ett år. Respektive part utser vidare vardera tre styrelsesuppleanter.
GNAB företräds av en aktiv styrelse och verkställande direktör (tituleras näringslivschef). De ska alla verka som goda ambassadörer för kommunen och de näringslivsgrenar som är verksamma inom kommunen. Vidare skall styrelse och VD aktivt söka ett konstruktivt samarbete med motsvarande organisationer i övriga kommuner inom bolagets närområde, för att därmed bidra till att stärka regionen i stort.
I Gislaved centralort finns sedan 2004 en partssammansatt centralortsförening, Gislaved i Centrum (GiC), som syftar till att utveckla centralorten och öka antalet handelsetableringar i Gislaved. GiC består av Gislaveds kommun, svensk Handel samt lokala fastighetsägare som äger en tredjedel vardera. En centrumledare finns anställd för att driva utvecklingen enligt föreningens målsättning.
Näringslivsutveckling i samverkan
Näringslivsutveckling i samverkan med andra parter sker i flera olika konstellationer och på flera nivåer. Utvecklingsarbetet präglas i allt högre grad av möjligheter att genom riktade s k program från EU, statliga verk (t ex NUTEK och Vinnova), Länsstyrelse/Regionförbund m fl få tillgång till näringslivspolitiska utvecklingsmedel. Gislaveds kommun har först och främst en stark tradition av att samarbeta med grannkommunerna i den s k GGVV-regionen (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo). Samarbete sker inom många sektorer t ex inom utbildning/kompetensutveckling, näringslivsfrågor samt infrastruktur. Inom RTP (Regionalt TillväxtProgram) sker samverkan inom länet för att främja tillväxten i näringslivet. I RTP-arbetet samverkar offentlig sektor och näringslivet för att skapa ökad tillväxt till gagn för samhällets utveckling. Bland andra samarbeten kan nämnas Entreprenörsregionen, tio kommuner i samverkan i utvecklingsfrågor, samt samarbeten inom infrastrukturutveckling genom t ex Inlandsvägen Syd (Nissastigen) eller genom samverkanprojektet Europakorridoren (höghastighetsjärnväg).Antal företag i Gislaveds kommun 2005 (källa: FöretagsFakta)
- 1030 företag med en eller flera anställda
- 227 företag med 10 eller fler anställda
- 43 företag med 50 eller fler anställda
- 20 företag med 100 eller fler anställda
- 5 företag med 200 eller fler anställda
- 2 företag med 400 eller fler anställda
Industriföretag efter branscher i Gislaveds kommun 2005 (källa: FöretagsFakta)
- 71 företag inom metall/mekaniska verkstäder
- 50 företag inom plast
- 27 företag inom maskin
- 26 företag inom möbler/inredning
- 23 företag inom skog/trä
Antal företag ortsvis i Gislaveds kommun 2005 (källa: FöretagsFakta)
- Gislaved, 309 företag med en eller flera anställda
- Anderstorp, 283 företag med en eller flera anställda
- Smålandsstenar/Skeppshult, 202 företag med en eller flera anställda
- Hestra, 65 företag med en eller flera anställda
- Reftele, 67 företag med en eller flera anställda
- Burseryd/Broaryd, 74 företag med en eller flera anställda
- Övriga postadresser, 30 företag med en eller flera anställda
De största industriföretagen i Gislaveds kommun år 2003 efter antal anställda:
(källa: FöretagsFakta)